”Här. Den är till dig.”

Det är ofta det lilla som man minns. Små detaljer. Som en teckning. En sådan, för en vuxen person, kanske liten gest, men desto större för ett barn, kan göra så mycket. Undrar om barn vet det. Kanske. Kanske inte. Hela fredagen tillägnas till årskurs 1, 2 och 3. Jag får generöst med tid. Vi pratar om olika yrken som man sett på väg till skolan. Vi pratar om hur många yrken det finns och hur en yrkestitel kan omfatta flera olika yrken. Jag slås av barnens stora entusiasm och engagemang. Nyfikenheten är nästan överväldigande. Så många kloka frågor. Vi tittar på en video där barn får berätta om deras tankar om jobb. ”Jag vet inte så mycket om olika jobb, men jag tror en av dem kom från Norge!”
Ett av barnen i videon hade en svag nyans av norska när hen pratade. Helt klart är att vi tittar på samma video med olika ögon. Mot slutet av lektionen låter jag barnen rita ett eller flera drömyrken. Det blir en salig blandning av arkeologer, fotbollsproffs, kläddesigners, youtubers, piloter, kockar och mycket mer.

När jag avslutar lektionen kommer det fram en elev och sträcker försiktigt över sin teckning. ”Här. Den är till dig.” Alltså barn. Vilken grej. Att ge bort en teckning. Som jag skrev ovan, kanske inte så stor gest för en vuxen att ge bort en teckning, men desto större för ett barn. En gest som betyder mycket. Det är här det börjar. Det livslånga lärandet. Idag har jag planterat ett frö. Förhoppningsvis får jag vara med och se resultatet om några år. 

Lägger av förklarliga skäl inte upp barns teckningar här på bloggen. Teckningen på bilden är ritad av mig och föreställer ett fotbollsproffs. Jag hade inte MVG i bild. Även det av förklarliga skäl! 

Annonser

2 svar till “”Här. Den är till dig.””

Kommentarsfunktionen är stängd.