Jag och praktikanterna kastar loss

Idag var jag och praktikanterna i Värtahamnen för att kasta loss. Strax efter 10 klev vi in på Silja Symphony för att lära oss om sjöfartsyrken och en yrkesbransch i starkt behov av kvalificerad arbetskraft. Efter den obligatoriska förmiddagskaffekoppen tog vi plats i fartygets konferenssal för att lyssna till TallinkSiljas operativa chef, Linnéuniversitetet, Chalmers och Sjömansskolan. Spännande att få veta mer om dessa yrken. Kan inte direkt skryta med mina kunskaper om sjöfartsyrken, men nu kan jag åtminstone lite mer.
Uppenbarligen en yrkesbransch värd att satsa på, om det är mot sjöfartsområdet man vill rikta sig i sitt kommande yrkesliv. Efter lunch blev det en rundtur ombord på båten. Sällan man får chans att kika in i maskinrummet. Konstaterade att det helt klart inte skulle vara ett jobb för mig dock, luktade starkt av olja och ljudnivån var extrem, men en mäktig arbetsmiljö. Bra att känna till. Inte heller varje dag man får titta in på bryggan. Från bryggan blickade vi ut över Värtahamnen och den nya terminalbyggnaden. Här skulle jag helt klart kunna arbeta, även om fartygsbefäl kanske inte riktigt är min yrkeskategori. Men att hänga på bryggan nästa gång jag reser över Östersjön, helt klart ett alternativ.

Gick hem med en utvidgad kunskapsbank. Varje dag lär man sig något nytt. Hur klyschigt låter inte det, men hur sant är inte det? En typisk sak jag kan säga till eleverna en dag. Den vanligaste reaktionen? Himlande ögon och huvudskakningar. Men jag kör på! I förhoppningen om att det startar funderingar!

Annonser