När folkströmmen kommer mot mig

Klockan är prick nio. Steg hörs från entrén. Massor av steg. Massor av femtonåringars steg. Runt hörnet ser jag ett helt gäng niondeklassare komma i en rasande fart. Rakt mot mig. Rakt mot montern. Precis innan de når montern viker de av åt både höger och vänster. Tydligen var det inte prio 1 att prata med studie- och yrkesvägledare. Jag står i montern tillsammans med ett gäng andra glada studie- och yrkesvägledare. Nu börjar det komma elever. De frågar. Jag pekar. De frågar jag svarar. De frågar. Jag förklarar. Den i särklass vanligaste frågan jag får är ”var hittar jag…?”.
Jag står i montern. Svarar på frågor. Hälsar på kollegor, pedagoger och mina elever. Tar en vända med ett par av mina elever. Hjälper dem i virrvarret av montrar och gymnasieskolor som nästan sliter i ungdomarna. Det är som en enda stor marknad. Återupplever minnen från mässan, när jag själv var 15 år och skulle välja gymnasium. 

Under eftermiddagen gör jag och kollegan en intervju i livesändning med Expressens Omtalat. Det gäller att få studie- och yrkesvägledning att synas. Bra att syv får ta plats i media.

Det är min första gång på gymnasiemässan som studie- och yrkesvägledare. Men det är mitt åttonde år på mässan i sin helhet. Imorgon kör jag igen! Och på lördag! 

Annonser