Utrymning – Men vad gör vi om vi måste inrymma

kth
Polisen utanför KTH efter hotet om dödligt våld, 2010-03-15. Foto: SpaksMedia

Brandlarmet går. Korridoren är rökfylld. Är alla ute? Har alla samlats på återsamlingsplatsen? En brand har utbrutit, men det är inte på riktigt. Det är bara en övning. Vi övar på att utrymma. Det har vi fått göra sedan barnsben. Vi ska veta vad vi ska göra när det börjar brinna, vi ska veta hur vi tar oss ut. Det sitter i ryggmärgen, men vad händer om vi måste göra tvärtom. Vi måste inrymma. Ta skydd. Gömma oss.

Det här är såklart något vi alla hoppas slippa. Slippa göra. Slippa uppleva. Det här är sannolikt ett ämne många väljer att undvika, vilket är förståeligt. Jag tycker inte heller att det är ett bekvämt ämne att, varken skriva eller prata om, men ärligt talat. Det är inte helt otänkbart att ett scenario där vi måste ta skydd och gömma oss, kan uppstå i skolan. Någon har sett en beväpnad person i närheten av en skola. Det kanske till och med uppstår en situation på en skola. Vad gör vi nu?

Det är torsdag förmiddag 22 oktober 2015. Trollhättan. Grundskolan Kronan. En ung, maskerad man, beväpnad med ett svärdliknande vapen kliver in på skolan. Både elever och personal faller offer för den beväpnade mannens våld. Tre personer dödas. Gärningsmannen skjuts av polisen och avlider sedan på sjukhus. Dådet i Trollhättan är sannolikt det dåd på en svensk skola som krävt flest dödsoffer. Flertalet hot om dödligt våld har riktats mot svenska skolor, däribland KTH, vilket föranledde ett massivt polispådrag och att studenter valde att stanna hemma från skolan. Dödligt våld är tack och lov väldigt ovanligt i svenska skolor, men det har inträffat och kan inträffa igen.

Vad gör vi om det händer igen? Finns det en handlingsplan? Vad gör vi om brandlarmet inte tjuter. Vi måste inte ta oss ut. Vi måste inrymma. Ta skydd. Gömma oss.

Annonser