Jag och min nya vän sopkvasten

Idag skaffade jag mig en ny vän och eventuellt en ovän. Utanför rummet springer två elever. Den ena med en sopkvast i högsta hugg. Syven går raskt åt andra hållet och möter snart de två eleverna. Får stopp på den jagande och säger vänligt men bestämt ”släpp kvasten”. Får tillbaka ”släpp själv”. Bemöter med ett ännu mer bestämt ”släpp…”. Eleven släpper, ger mig onda ögat och går därifrån. Kvar står jag med min nya vän, kvasten. Bort går eventuellt en ny ovän, eleven som blev av med kvasten. Nu sitter jag och syvar med min nya vän, sopkvasten. Vi pratar om andra yrken närliggande till sopkvast. Det går framåt. Nu ska jag, praktikanten och kvasten dricka kaffe. 

Annonser

3 svar till “Jag och min nya vän sopkvasten”

  1. En sån vardaglig händelse I en skola, känns det som iallafall. Har hört en intressant föreläsning om maktkamper med elever; http://urskola.se/Produkter/198360-UR-Samtiden-Stod-elevernas-utveckling-UR-Samtiden-Stod-elevernas-utveckling . Fick följa med på en konferens på elevhälsan och fick en hel del matnyttigt att använda, kanske inte allt som studie- och yrkesvägledare, men en hel del bara för att en jobbar inom skolans värld.

    Gilla

    1. Ja, incidenter av olika slag känns som vardagsmat i skolan. När man ingriper i olika situationer gör man det sällan som studie- och yrkesvägledare, utan som vuxen i skolan.

      Gilla

      1. Ja précis. Studie- och yrkesvägledaren blir lätt en extra vuxen som syns I korridorerna och på så vis skapar goda relationer med eleverna på ett annat sätt än lärarna. Det är mest under raster och håltimmar som eleverna påminns om att boka den där tiden med mig, eller vågar ställa den där kluriga frågan. Dock tycker jag att det fortfarande behövs fler vuxna som syns och som ifrågasätter deras beteende, speciellt I sådanahär fall.

        Gilla

Kommentarsfunktionen är stängd.