SYV-statistik för läsåret 2018/19

Läsåret 2018/19 arbetade det i Sverige 2 136 studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskolan, vilket motsvarar 1 454 heltidstjänster, enligt Skolverkets beräkningar.

I grundskolan arbetade det 1 092 vägledare, vilket motsvarar 706 heltidstjänster. Endast 70% av dessa har en adekvat utbildning för att utföra yrkesprofessionen, med andra ord en studie- och yrkesvägledarutbildning.

I gymnasieskolan arbetade det 1 044 vägledare, vilket motsvarar 748 heltidstjänster. Endast 80% har en studie- och yrkesvägledarutbildning i bagaget.

Antalet elever per vägledare i gymnasiet är i genomsnitt 470 och i grundskolan (åk7-9) 484. Många vägledare ansvarar dock för långt över detta genomsnitt. Antalet elever en vägledare behöver ansvara för i årskurs 7-9 har minskat aningen från föregående läsår, då antalet var 498. Gymnasieskolans vägledare ansvarar i genomsnitt för lika stort antal elever som föregående läsår.

Utifrån Skolverkets statistik kan jag konstatera att många av landets vägledare i grund- och gymnasieskolan fortfarande sitter på deltidstjänster, vilket visar sig inte minst bland jobbannonser. Inte sällan är arbetsbelastningen helt orimlig i proportion till tjänstens storlek. Det behöver skapas fler hållbara tjänster med rimlig arbetsbelastning. Ett sätt att göra det är att minska antalet elever en studie- och yrkesvägledare ska ansvara för.

Andelen obehöriga vägledare är i både grund- och gymnasieskolan ganska hög. I grundskolan är nästan var tredje vägledare obehörig. I gymnasieskolan var femte. För att öka likvärdigheten och säkerställa kvalitén på vägledningen anser jag och många vägledare med mig att det behövs en skärpning av skollagen där man tydliggör behörighetskraven så att de som anställs som studie- och yrkesvägledare har erhållit en studie- och yrkesvägledarexamen och därmed också är behöriga för yrkesutövningen.

Många vägledare orkar inte längre. Många går sönder. Många offras till följd av effektiviseringskrav och obalansen mellan krav och resurser. En orsak till att vägledare blir utbrända till följd av hög arbetsbelastning tror jag definitivt är de nedskärningar som sker i skolan på flera håll i landet. Ökade statliga krav, men minskade resurser från huvudmän. I hela nio av tio kommuner sker nedskärningar, vilket Tankesmedjan Balans, skrivit om.

Det är inte helt ovanligt att man sparar in på studie- och yrkesvägledning när man tvingas till besparingar på skolan. Detta får konsekvenser för vägledningens kvalité och likvärdighet och på sikt även samhällsekonomiska konsekvenser. Alla elever och deras vårdnadshavare borde kunna förvänta sig att få träffa en behörig vägledare. Alla elever och vårdnadshavare borde kunna förvänta sig att vägledaren har tid att hjälpa och stötta i en tuff period av livet. Så är det inte idag.

Kommer ditt barn få träffa en behörig vägledare? Kommer ditt barn att få rätt förutsättningar att välja fortsatt utbildning- och yrkesinriktning? Kommer ditt barn vara den som studie- och yrkesvägledaren inte har tid att hjälpa?

Det är frågor vårdnadshavare bör ställa sig.