När kan vi lägga ned det svårbegripliga myndighetsspråket?

Det är 5 juli. Två dagar har gått på den här arbetsveckan. I fredags, 1 juli, fick tusentals ungdomar i region Stockholm veta sitt slutantagningsbesked till gymnasiet. Eller ja, förutsatt att de över huvudtaget kunde logga in på antagningswebben, som för tredje året i rad dragits med omfattande tekniska bekymmer. Och det är inte bara eleverna som drabbats, även vi studie- och yrkesvägledare, som förväntas hjälpa ungdomarna med svar på frågor, sena kompletteringsansökningar, svara på slutantagningsbeskedet med mera.

Men i det här inlägget ska jag rikta fokuset mot något annat, nämligen det formella myndighetsspråket som möter ungdomar och vårdnadshavare, när de väl lyckats logga in på antagningswebben, Indra. Det är ett formellt skrivspråk, svårbegripligt och något högtravande. När ungdomarna får sitt antagningsbesked förväntas de svara på beskedet. Ungdomen möts av knappen ”svara på ditt antagningsbesked” och får då olika alternativ att ta ställning till. En del saker är relativt enkla att förstå, medan andra saker är mer krångliga. Det går till exempel att ”avstå” plats. För en 15-åring hade ”tacka nej” varit enklare att förstå. Det står även ”prövad på högrehandsval”. För en 15-åring hade ”antagen på högre rangordnat val” varit enklare att förstå.

Varje år är det både ungdomar och vårdnadshavare, som kommer till mig och är uppgivna för att de inte förstår vad som menas med olika saker på de antagningswebben. Varje år får jag ägna många timmar åt att förklara med enklare svenska hela eller delar av texter och olika begrepp. Vad ungdomarna förväntas klicka på för knappar och konsekvenserna av att trycka på ”fel” knapp. Varje år ställer jag mig själv frågan om Gymnasieantagningen i Storstockholm över huvud taget ägnat en minsta tanke åt vilka som är målgruppen för antagningswebben, alltså 15-åringar.

Jag reflekterar ofta över hur många timmar av min arbetstid som går till att förklara hur ungdomarna ska använda, logga in och genomföra sin ansökan. Timmar som jag istället hade kunnat lägga på att stärka ungdomarnas valkompetens och förutsättningar att göra välinformerade och underbyggda val. Det är dags att Gymnasieantagningen lägger ner det svårbegripliga myndighetsspråket och istället anpassar texter och begrepp till målgruppen, 15-åringarna.

Annons
%d bloggare gillar detta: